Tydlig utveckling – vi äter mindre kött men mer svenskt

När marknadsutvecklingen för kött 2017 summeras är det några delar som sticker ut. För första gången på länge minskar den totala förbrukningen av kött tydligt. Samtidigt som vi äter mindre kött ökar efterfrågan på svenskt kött och detta har lett till produktionsökningar inom alla sektorer. Handelsbalansen har stärkts i Sverige genom ökad export och minskad import för alla köttslag, utom för lamm.

Den svenska marknadsutvecklingen 2017 kan summeras i fyra
 huvudpunkter:

Produktionen av samtliga köttslag ökade

Över längre tid har produktionen av nöt- och griskött minskat trendmässigt
 medan den ökat för lammkött och matfågel. Förra året ökade produktionen av
 samtliga köttslag. Procentuellt ökade lammkött mest, följt av griskött, matfågel och nötkött. Den höga produktionsökningen för matfågel första kvartalet 2017 mattades successivt av under året, vilket berodde på att sjukdomsutbrott hos värphöns i ett antal regioner och den tillfälligt ökade förekomsten av campylobacter i kycklingproduktionen krävde åtgärder som påverkade produktionen negativt under en period.

Svenskarna åt en större andel svenskt kött

Svenskarna väljer i ökad utsträckning svenskt kött och matfågel, det har såväl statistiken som samhällstrenderna visat tydligt under längre tid. Ökningen förra året var störst för nöt- och griskött, trots att konsumentpriserna steg. Även producentpriserna är stabila på en hög nivå.

Förbrukningen av kött minskade

Den totala förbrukningen av kött i slaktad vikt var stabil kring 87,5 kg/capita
 2013-2016, även om det skedde förskjutningar mellan köttslagen. I ett längre
 perspektiv har förbrukningen av kött ökat kraftigt, mellan 1990 och 2017 var
 ökningen 41 procent. Under 2017 sjönk dock förbrukningen av kött med 2,2
 kg eller 2,6 procent, vilket är den största årliga minskningen sedan 1990. Vi åt mindre av alla köttslag utom lamm som ökade med 0,1 kg. Nötkött minskade mest med 1,1 kg, följt av griskött med 0,8 kg och matfågel med 0,4 kg.

Stärkt handelsbalans för kött

Handelsnettot förbättrades förra året, genom ökad export (om än från relativt låga nivåer) och minskad import. Detta gäller alla köttslag utom lamm. Importen av griskött har haft en obruten minskning på kvartalsbasis sedan antibiotikadebatten tog fart 2014. För första året sedan 2009 minskade importen av matfågel 2017, samtidigt som exporten ökade.

Hälsotrender, klimatet och etiska skäl påverkar

Utvecklingen på den svenska marknaden för kött går mot minskad
 förbrukning men ökad produktion, vilket i kombination med minskad import och
 ökad export av de flesta köttslag ger en ökad andel svenskt kött av vår
 förbrukning. Statistiken över förprövade djurstallar pekar dessutom mot
 fortsatta produktionsökningar, en utveckling som stimuleras av intresset för svenskt kött.

– Förtroendet för det svenska köttet är alltså högt idag, även om vi äter mindre kött totalt. Det finns många orsaker till den minskade förbrukningen av kött, men vegotrenden, klimatdebatten, hälsoaspekter och etiska skäl är några, säger Åsa Lannhard Öberg, jordbrukspolitisk utredare.

Flera steg mot mål i svenska livsmedelsstrategin

Med denna utveckling tas steg mot flera av de mål som satts upp för
 livsmedelskedjan, genom handlingsplanerna för nöt, gris och lamm samt den
 svenska livsmedelsstrategin. Det handlar om att öka svensk produktion, konkurrenskraft och export. Andra mål är att värna om miljömässig hållbarhet i produktion och konsumtion av livsmedel samt att öka möjligheterna för
 konsumenter att göra medvetna och hållbara matval.

– I Sverige producerar vi kött och matfågel med flera hållbara mervärden. Det handlar till exempel om låg antibiotikaanvändning och friska djur, djurskyddskrav som går längre än i många andra länder, foderproduktion som följer högt ställda regler för användningen av växtskydds- och växtnäringsmedel samt god tillgång på vatten.

Att konsumtionen av kött minskar i framför allt västvärlden lyfts ofta fram som en viktig del i en globalt hållbar utveckling. När nu detta sker i Sverige, i kombination med en ökad andel svenskt kött av vår förbrukning, så har 2017 sammanfattningsvis varit ett år med en positiv utveckling ur flera aspekter.

 

Källa: Jordbruksverket och SCB

På Edaportalen använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Ok, jag fattar!