Sverige världsledande på att rädda för tidigt födda barn

Foto: Stefan Zimmerman

Överlevnaden bland barn som föds mycket för tidigt har blivit ännu bättre i Sverige, som har en neonatal intensivvård i världsklass. Det visar en studie ledd från Karolinska Institutet som publiceras i den ansedda tidskriften JAMA.

Forskarna har analyserat överlevnaden bland svenska barn som fötts mer än 3,5 månader för tidigt, i graviditetsvecka 22-26, och jämfört överlevnadssiffrorna för åren 2014-2016 med åren 2004-2007. Samtliga svenska sjukhus deltog och sammanlagt drabbades 2 205 kvinnor av graviditetskomplikationer som ledde fram till extremt för tidig födsel.

Jämfört med 2004-2007 hade andelen dödfödda barn minskat från 30 till 23 procent tio år senare. Samtidigt ökade överlevnaden från 70 till 77 procent. Den ökade överlevanden skedde inte till priset av fler komplikationer under nyföddhetsperioden. Tvärtom sågs en minskning av hjärn- och lungskador bland barnen födda 2014-2016, medan andra problem såsom ögon- och bukkomplikationer var oförändrade.

– Även om det finns enskilda sjukhus ute i världen som kunnat redovisa liknande resultat för utvalda patienter, så är överlevanden i en hel befolkning och för ett helt land i världsklass, säger Mikael Norman, professor i pediatrik vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, Karolinska Institutet, och ansvarig forskare för studien.

Som jämförelse är överlevanden för barn födda i vecka 22-26 omkring 50 procent i Storbritannien, Frankrike och USA. Att barn som föds redan i vecka 22-23 överlever är fortfarande ovanligt i många andra jämförbara länder.

Störst förbättring i överlevnad i den svenska studien sågs bland barn födda i vecka 22 (från vecka 22+0 dagar till vecka 22+6 dagar) med födelsevikter mellan 290 och 730 gram. Av dessa överlevde 6 av 10 barn som lagts in på neonatalavdelning för intensivvård under åren 2014-2016.

Resultaten tyder på att centrala satsningar på kunskapsstöd har effekt. Under senare år har flera förändringar i lagar, förordningar och nationella rekommendationer stärkt vården och de extremt för tidigt födda barnens status. Men studieresultaten är ytterst ett styrkebesked för alla barnmorskor, sjuksköterskor och läkare som dygnet runt ger födande kvinnor och deras barn bästa tillgängliga vård, menar Mikael Norman.

– Både professionen och myndigheter är duktiga på att snabbt ta till sig ny kunskap och omsätta den i praktisk handling. Även om vissa problem med vårdskador och långtidskomplikationer bland de extremt för tidigt födda barnen fortfarande återstår som viktiga förbättringsområden, så tycker jag verkligen att vi kan känna stolthet och glädje över den svenska neonatalvården.

Mångårig nationell samverkan mellan forskare och uppbyggnad av det neonatala kvalitetsregistret är andra viktiga förutsättningar.

– Det har varit helt avgörande för att tillgängliggöra kunskap om hur neonatalvården har utvecklats i Sverige, säger Mikael Norman.

Studien finansierades huvudsakligen av Stiftelsen Frimurare Barnhuset i Stockholm. Mikael Norman har mottagit forskningsfinansiering från Hjärt-Lungfonden och EU genom Horizon 2020. Han har också mottagit arvode från Läkartidningen, Patientförsäkringen, Liber AB, Studentlitteratur AB och AbbVie AB.

Publikation: “Association Between Year of Birth and 1-Year Survival Among Extremely Preterm Infants in Sweden During 2004-2007 and 2014-2016”. Mikael Norman, Boubou Hallberg, Thomas Abrahamsson, Lars J. Björklund, Magnus Domellöf, Aijaz Farooqi, Cathrine Foyn Bruun, Christian Gadsbøll, Lena Hellström-Westas, Fredrik Ingemansson, Karin Källén, David Ley, Karel Maršál, Erik Normann, Fredrik Serenius, Olof Stephansson, Lennart Stigson, Petra Um-Bergström, Stellan Håkansson. JAMA, online 26 mars 2019, doi: 10.1001/jama.2019.2021.

På Edaportalen använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Ok, jag fattar!