Parasitsvamp kan hota svenska

Foto: Michelle Cleary/SLU

En svampsjukdom som angriper tall har för första gången upptäckts i Sverige och Skandinavien av forskare vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet). Fynden har gjorts på bergtall (Pinus mugo). Eftersom barren gulnar förlorar träden tillväxt och riskerar på längre sikt att dö. I värsta fall kan sjukdomen få spridning till den vanliga tallen (Pinus sylvestris) som är ett av landets vanligaste trädslag.

– Vi undersöker nu närområdet för att se i vad mån fler träd är angripna, säger forskaren Michelle Cleary som gjorde fyndet i närheten av sin arbetsplats vid Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap, SLU Alnarp.

– De angripna träden finns i Alnarpsparken, vilket är ganska typiskt. Import av växter till parker och trädgårdar är en vanlig inkörsport för skadegörare. De följer med som fripassagerare på importerade plantor. Väl på plats i sin nya miljö kan de sprida sig till andra växter, säger Michelle Cleary.

Bergtall är ett vanligt exotiskt trädslag i parker, trädgårdar och andra planteringar. Trädet är populärt för sitt låga växtsätt och för att det är tålig växt som klarar kärva klimatlägen. Men den är också inkörsport för sjukdomar.

En analys visar att bergtallen i Alnarp har fått svampangrepp av parasiten Lecanosticta acicola. Till att börja med blir spetsen på barren brungula. Efter hand gulnar en allt större del av barrmassan.

Lecanosticta acicola bedöms som en invasiv skadegörare som har lätt att sprida sig. Angrepp likt det som nu kartlagts i Alnarpsparken har noteras i flera botaniska trädgårdar; Estland (2015), Litauen (2011), Lettland och Irland (2018). Nyligen har forskare i Estland visat att svampsjukdomen kan spridas från bergtall till vanlig tall.

Michelle Cleary och Johanna Witzell, forskare inom området skogspatologi på SLU Alnarp, är oroade över utvecklingen.

– Angreppen är anmälda till Jordbruksverket och förhoppningsvis är de avgränsade till fyndplatsen i Alnarp. Men det här är en tickande bomb. Handeln med växter är dåligt kontrollerad och vi vet att det är en inkörsport för skadegörare. Dels behöver kontrollen skärpas, dels behövs bättre resurser att snabbt analysera och vidta åtgärder när nya skadegörare upptäcks. säger Johanna Witzell.

På Edaportalen använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Ok, jag fattar!