Nästan var tionde hushåll saknar buffertsparande

SBAB har via TNS SIFO undersökt människors buffertsparande. Drygt 2 000 personer besvarade undersökningen. Generellt finns det gott om sparade gemensamma pengar för oförutsedda utgifter bland hushållen. 28 procent har minst ett års nettoinkomst sparat. Dock saknar 8 procent helt pengar för det oförutsedda, det gäller för både kvinnor och män.  Undersökningen visar också att högre lön, bättre koll på ekonomin samt lägre konsumtion skulle kunna öka på sparandet.

Det vanligaste är att det i hushållet finns sparade pengar motsvarande minst ett års nettoinkomst, följt av 3 – 6 månaders nettoinkomster. Tidigare undersökningar har visat att fler kvinnor än män saknar buffert, men vår undersökning visar att det gemensamma buffertsparande är mer jämställt. Värt att notera är att SBAB frågade om hushållets sparbuffert, vilket är den gemensamma.

92 procent av kvinnorna respektive 82 procent av männen som helt saknar eller har mindre än en månads buffertsparande svarar att de vill ha mer i buffert.

SBAB ville veta varför ett buffertsparande saknas i hushållet. Vanligaste skälet är att pengarna man haft i buffert har använts och att man inte hunnit börja om. Den andra vanligaste orsaken är att man upplever att det finns för lite utrymme i ekonomin för att kunna spara.

– Själva idén med en buffert är att den ska användas för det oförutsedda som kostar pengar, det är därför inte alls konstigt att om man använt dem måste börja om sitt sparande. Det är mer oroande att så pass många upplever att de inte har utrymme för ett sparande, på grund av för dålig lön, säger Claudia Wörmann, Boendeekonom på SBAB.

På Edaportalen använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Ok, jag fattar!