Många lärare trivs i skolan – samtidigt förekommer hot och våld

Nio av tio lärare upplever att de bemöts med respekt och att de trivs i skolan. Mer än nio av tio högstadielärare anser att stämningen är trevlig på de flesta eller alla lektioner. Nästan lika stor andel lärare anser att det överlag råder studiero. Nio av tio elever trivs i skolan men har en något mindre positiv bild av studieron. Drygt sex av tio elever upplever att de har arbetsro på de flesta eller alla lektioner. Det visar Skolverkets undersökning ”Attityder till skolan 2018”.

– I debatten målas det ibland upp en bild av ett allmänt kaos i skolan men det finns inget stöd för det i den här rapporten. Bilden är inte svart eller vit. De ordningsproblem som finns behöver skolorna hantera med tydliga regler och rutiner och ett medvetet arbete för att skapa ett bra skolklimat, säger Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson.

Drygt åtta av tio lärare upplever arbetsro

Mer än åtta av tio lärare uppger att eleverna har arbetsro på de flesta eller alla av deras lektioner. Andelen har inte förändrats sedan år 2000. Mer än nio av tio lärare i högstadiet tycker att stämningen är trevlig och positiv på de flesta eller alla lektioner. Andelen lärare som upplever att ljudnivån är störande på de flesta eller alla lektioner har legat på omkring 7 procent över tid. Andelen har nu ökat för första gången sedan 2006 och ligger 2018 på 12 procent.

Många lärare är stressade men stressen har minskat

Fyra av tio lärare känner sig ofta stressade av arbetet. Det är en minskning jämfört med 2012 då mer än varannan lärare uppgav att de kände sig stressade. Nio av tio lärare tycker att det oftast eller alltid känns meningsfullt att gå till jobbet. Samtidigt uppger nästan hälften av lärarna att de övervägt att byta yrke. Det är oförändrat sedan 2015.

Hot och våld mot lärare

Var fjärde lärare uppger att de utsatts för hot och våld på sin arbetsplats under det senaste läsåret. Det vanligaste är att lärarna utsatts av elever men sex procent av lärarna uppger också att de utsatts av föräldrar.

– Å ena sidan vittnar många lärare om hot och våld. Å andra sidan trivs det stora flertalet och tycker att de bemöts med respekt och har arbetsro på lektionerna. Det kan tyckas motsägelsefullt. En rimlig förklaring är att hot och våld ses som avvikande extremhändelser och inte som en del av den vanliga skolvardagen, säger Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson.

Fler högstadie- och gymnasieelever känner sig mobbade

Andelen elever i högstadiet och gymnasieskolan som känner sig mobbade av andra elever en gång i månaden eller mer har ökat jämfört med 2015, från 3 procent till 6 procent. Tre fjärdedelar av eleverna i högstadiet och gymnasieskolan upplever att deras skola arbetar aktivt mot mobbning och kränkande behandling och andelen har ökat över tid. Sedan 2015 har dock andelen minskat bland flickor i högstadiet. Nio av tio lärare svarar att deras skola arbetar aktivt för att förhindra mobbning och annan kränkande behandling.

– Ingen ska behöva acceptera att utsättas för hot, våld och mobbning, varken lärare eller elever. Det är nolltolerans som gäller. I skolor som ser mellan fingrarna med bråk och glåpord ökar risken för hot, våld och mobbning säger Peter Fredriksson.

Eleverna är mindre positiva än lärarna

Nio av tio elever trivs i skolan men de har överlag en mindre positiv bild av studieron än lärarna. Drygt sex av tio elever upplever att de har arbetsro på de flesta eller alla lektioner. Bland högstadie- och gymnasieelever har andelen som känner sig störda av andra elever på de flesta eller alla lektioner ökat från 14 procent 2006 till 26 procent 2018. Andelen som upplever att ljudnivån är störande är högre bland eleverna än bland lärarna. 23 procent av högstadie- och gymnasieeleverna uppger att de störs av för hög ljudnivå på de flesta eller alla lektioner. Det är en ökning sedan 2006 då motsvarande siffra var 17 procent

– Trygghet och studiero är en förutsättning för lärande och något som skolorna måste jobba med. Vi stöttar skolorna i det arbetet och mer stöd kommer. Bland annat väntas vi få ett uppdrag av regeringen att ta fram en nationell handlingsplan för trygghet och studiero, säger Peter Fredriksson.

På Edaportalen använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Ok, jag fattar!