Huskurage ger felaktiga och farliga råd vid våld i nära relationer

Med anledning av Stiftelsen Tryggare Sveriges arbete med konceptet BoTryggt2030 har vi under den senaste tiden fått flera frågor från bostadsbolag, företag och kommuner om initiativet Huskurage som uppmanar grannar att agera vid våld i nära relationer genom att ringa på dörren och fråga hur det står till.

Det finns ett stort behov av nya idéer, nya lösningar och nya samverkansformer för att minska brottsligheten, öka tryggheten och säkerställa att de som drabbas av brott får hjälp, stöd och skydd. Vi välkomnar därför initiativ som Huskurage, som vi anser innehåller flera inslag som kan bidra till att öka medvetenheten om våld i nära relationer och skapa bättre förutsättningar för drabbade att få hjälp och stöd. Ett bra exempel är att fastighetsägare sätter upp information i trapphus med telefonnummer till kvinno- och tjejjourer.

Vi ställer oss däremot mycket frågande till uppmaningen att grannar ska ringa på dörren vid misstanke om våld i nära relation.

Forskning visar nämligen att denna typ av ingripande för poliser är mycket osäkra och farliga. På grund av de risker som är förknippade med ingripande vid våld i nära relationer indikerar forskning att poliser måste göra strukturerade hot- och riskbedömningar samt är i behov av särskild kunskap och extra träning för att kunna agera professionellt i dessa sammanhang.

Hur ska grannar kunna agera på ett säkert sätt när poliser själva har svårt att avgöra hur de ska handla i de hotfulla situationer som lätt uppstår vid våld i nära relation? Till skillnad från allmänheten har polisen trots allt både erfarenhet, träning och skydd. Om grannarna till 41-åriga Lotta, som misshandlades till döds av en grovt kriminell man i Stockholm för ett år sedan, följt Huskurages rekommendationer är risken påtaglig att fler hade kommit till skada.

Visst är det viktigt med civilkurage i samhället, inte minst vid våld i nära relationer. Den stora utmaningen i dagsläget är emellertid att få grannar att överhuvudtaget ringa till polisen vid misstanke om våld i nära relationer. Budskapet borde därför, först och främst, vara att uppmana grannar att höra av sig till polisen.

Precis som vid olycksplatser är det primära att säkra att man själv är skyddad, för annars går det inte att hjälpa någon annan. Sedan ska polisen kontaktas för att få professionella till platsen. Först därefter handlar det om att hjälp till efter förmåga.

Istället för att uppmana grannar att ringa på dörren borde de få utbildning i hur de ska agera i dessa situationer, både för sin egen och andras säkerhet. En sådan utbildning borde också omfatta hur de ska kunna ge relevant information som hjälper polisen i arbetet med att förebygga och klara upp brott. En lösning där allmänheten uppmanas att ta en del av polisens ansvar är inte vägen framåt vad gäller dessa komplexa och svårlösta samhällsproblem.

Helt klart är att Sverige står inför nya utmaningar där polisen inte längre ensamma kan lösa problemen med brott och otrygghet i samhället. Behovet av nya idéer och nya lösningar är därför stort. I detta sammanhang kan kommuner, näringslivet och, inte minst, ideella organisationer bidra med betydelsefulla insatser. Dessa insatser måste emellertid bygga på aktuell forskning och beprövade erfarenheter, annars är risken stor att arbetet blir kontraproduktivt och istället leder till mer problem och ökade konflikter.

Magnus Lindgren
Generalsekreterare
Stiftelsen Tryggare Sverige

På Edaportalen använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Ok, jag fattar!