Färre sjukskrivningar på över 3 dagar i kommunerna

Sjukfrånvaron inom kommunsektorn visar totalt sett ingen minskning. Kommunalanställdas genomsnittliga arbetsfrånvaro på grund av egen sjukdom uppgick i fjol till 16,7 dagar, enligt den senaste Kommun10-undersökningen. Antalet kortvariga sjukskrivningar (1–3 dagar) har ökat, medan antalet längre sjukskrivningar (på över 3 dagar) har minskat. En fjärdedel (23 %) av de kommunanställda hade inte en enda frånvarodag på grund av egen sjukdom.

År 2017 var den genomsnittliga sjukfrånvaron 16,7 dagar per kommunalanställd. Totalt sett har sjukfrånvaron inom kommunsektorn förblivit oförändrad, men antalet korta sjukskrivningar har ökat och antalet längre sjukskrivningar har minskat. Under 2013 var kommunalanställda frånvarande från arbetet i genomsnitt 1,9 gånger på grund av kortvarig sjukfrånvaro (1–3 dagar). Under 2017 hade antalet ökat till i genomsnitt 2,1 gånger per anställd. Samtidigt har det skett en långsam minskning av antalet längre sjukskrivningar (sådana som varar mer än 3 dagar). I fjol var antalet längre sjukskrivningar per anställd i genomsnitt 0,8. 

– Sjukfrånvarons karaktär har förändrats genom att antalet korta sjukskrivningar har ökat, medan antalet långa sjukskrivningar har minskat något. Minskningen av sjukskrivningar på över tre dagar kan ses i alla åldersgrupper, berättar Tuula Oksanen, ledande expert vid Arbetshälsoinstitutet.

– Forskningen visar att långvariga sjukskrivningar är en faktor som förebådar nedsatt hälsa och arbetsförmåga i framtiden. Det har därför stor betydelse att antalet långvariga sjukskrivningar har minskat, understryker Tuula Oksanen.

Tydlig minskning av sjukfrånvaron inom social- och hälsovårdssektorn i Helsingfors

I kommunerna har man gjort ett systematiskt och långsiktigt arbete för att minska antalet långa sjukskrivningar och förkorta sjukskrivningstiderna. Inom Helsingfors stads social- och hälsovårdssektor har det skett en minskning av antalet långa och utdragna sjukskrivningar. Under 2017 var sjukfrånvaron 4,9 procent, mot 5,4 procent året innan. Sjukfrånvaron har minskat inom alla områden av social- och hälsovårdssektorn. Helsingfors stads social- och hälsovårdssektor har cirka 15 000 anställda.

– En av målsättningarna för förnyelsen av vårt ledarskapsarbete har varit att förbättra ledningen av arbetsförmågan. Sedan 2016 har vi kompletterat vår praxis för tidigt stöd med hjälp av nya arbetsmodeller och chefsutbildning, säger arbetshälsoexperten Anne Heikkilä. 

– För att minska sjukfrånvaron krävs systematiska och upprepade åtgärder. Jag brukar jämföra vårt arbete med sverigebåten i hamnbassängen: den vänder långsamt, men när den väl har kommit på rätt kurs, rör den sig stadigt framåt. Vi har ett nära samarbete med stadens företagshälsovårdstjänster, Företagshälsan Helsingfors, berättar Heikkilä.

Företagshälsan Helsingfors har utvecklat fungerande arbetsrutiner

Vid Företagshälsan Helsingfors införde man år 2015 nya rekommendationer för bedömning av sjukskrivningsbehovet och sjukskrivningens längd vid sjukdomar i rörelseorganen. Man har också utvecklat ett system med direktbesök hos företagsfysioterapeuten samt lågtröskelservice inom mentalvården för behandling av bl.a. depressions- och utmattningssymtom.

– Vi har satsat på effektiv service och rationell resursanvändning. Vi kan t.ex. hänvisa kunden direkt till företagsfysioterapi i stället för att erbjuda en läkartid, om vi bedömer att kunden har större nytta av fysioterapi. Kunderna har varit mycket nöjda, säger Tiina Pohjonen, verkställande direktör för Företagshälsan Helsingfors.

– Att anpassa arbetet och hälsan är företagshälsovårdens kärnverksamhet och specialkunnande både nu och efter genomförande av vårdreformen. I varje enskilt fall utreder vi vilka insatser som behövs för att arbetet ska kunna utföras och för att de anställda ska kunna klara sig i arbetet, konstaterar Pohjonen.