EU:s nya digitala upphovsrätt skjuts upp igen

Vi har tidigare skrivit om att EU vill modernisera upphovsrätten för att bättre anpassa den till vår allt mer digitaliserade värld. I grund och botten är detta förstås både positivt och högst välbehövligt – de gamla reglerna är sedan länge förlegade – men det har varit en lång och hårt debatterad process. Och nu blir den ännu mer utdragen.

Men vi börjar med en kort sammanfattning. Det ursprungliga förslaget på nya upphovsrättsregler lades fram av EU-kommisionen 2016. Därefter omarbetades det något innan det i juni år röstades igenom av utskottet för rättsliga frågor i EU-parlamentet. Men en knapp månad senare röstades förslaget ner av EU-parlamentets plenum med hänvisning till att det måste skrivas om.

Framför allt menade man att det rådde för stor osäkerhet kring de två mest omstridda delarna av förslaget. Den första delen är det som går under beteckningen artikel 11, som handlar om att ansvaret för att upphovsrättskyddat material laddas upp och sprids enligt förslaget ska flyttas över till plattformsägare, vilket kan tolkas som att dessa är tvungna att införa någon typ av avancerade innehållsfilter.

Den andra delen, artikel 13, berör det som kommit att kallas för länkskatt, vilket kortfattat handlar om att plattformar och webbsidor som själva publicerar eller låter andra publicera länkar och material från exempelvis nyhetssajter kommer att tvingas betala en slags licensavgift för vissa typer av länkat material. Detta är i grunden ett försök att komma åt aktörer som automatiskt kopierar material från olika medier och publicerar dem som fullständiga artiklar eller inlägg på sina egna sidor (och tjänar pengar på detta, utan att själva producera materialet ifråga).

Ville också förbjuda filmning av idrott

I september togs (det inte nämnvärt omarbetade) förslaget återigen upp för omröstning i Europaparlamentet. Denna gångröstades de omstridda artiklarna igenom och som grädde (eller härsket smör) på moset lades även en ny passage till som i praktiken förbjöd alla andra än arrangören av ett idrottsevenemang att filma eller fota det och sedan publicera det online. Med andra ord inga skakiga läktarfilmer på den avgörande straffläggningen i Champions League, enligt förslaget.

Efter det följde en ”finslipning” av förslagets slutgiltiga version som för att sedan tas upp i förhandlingar mellan EU-kommissionen, Europaparlamentet, och medlemsländerna. Slutligen måste förslaget återigen passera Europaparlamentet innan reglerna kan träda i kraft.

Google kampanjade mot förslaget

De stora nätaktörerna och plattformsägarna har ganska förståeligt varit kritiska till förslaget. Inte minst Google, som dels skulle drabbas av den så kallade länkskatten eftersom man visar nyhetsartiklar i sina sökresultat och av kravet på innehållsfilter på YouTube, som är världens överlägset största plattform för delning av video (och där det dagligen laddas upp mängder av material som kan vara upphovsrättskyddat).

I början av januari gick Google därför ut med kampanjen Together for copyright till sina användare, där man argumenterade för en annorlunda uppdatering av upphovsrätten, än vad EU:s förslag går ut på. Man la också upp exempel på hur ”ödsligt” det skulle se ut i Google News om EU-förslaget går igenom. I Googles exempel skulle EU-medborgare inte se några rubriker, sammanfattningar eller bilder från nyheter.

Sverige röstade nej

När vi nu skriver januari 2019 i almanackan var finslipningen klar, och delen med förbud mot filmning på idrottsevenemang hade rullats tillbaka. Dock var artikel 11 och 13 i stort sett oförändrade. I slutet av förra veckan var det så dags för ännu en omröstning, denna gång i EU:s ministerråd. Om förslaget godkändes skulle det gå direkt till slutomröstning i mars.

Men, förslaget stötte på patrull då elva medlemsänder, däribland Sverige, Finland, Tyskland, Italien och Nederländerna, tryckte på rött på frågan om att stödja förslaget. Återigen hänvisades motståndet till de ovan nämnda kontroversiella delarna av förslaget och återigen måste förslaget omarbetas innan det eventuellt kan antas – något som eventuellt inte hinner hända innan vårens EU-val, vilket kan göra att förutsättningarna förändras.

Binero-bloggen fortsätter givetvis att följa den här mycket viktiga frågan, som potentiellt kan förändra Internet som vi känner det.

På Edaportalen använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Ok, jag fattar!