Dataskydd och AI i offentlig sektor oroar svenskarna

Foto: Tieto

Majoriteten av svenskarna ser positivt på myndigheternas digitalisering - men bara en av fyra känner sig trygg med hanteringen av personlig data. Samtidigt går åsikterna isär kring ny teknik så som artificiell intelligens (AI). Fler än var tredje är skeptisk till att låta AI ersätta vissa arbetsuppgifter, särskilt inom vård och omsorg. Det visar en ny SIFO-undersökning om digitalisering inom offentlig sektor som Tieto låtit genomföra.

Undersökningen genomfördes bland 1000 svenskar och visar att majoriteten, 70 procent, överlag är positiva till den pågående digitaliseringen inom myndigheter, kommuner och landsting. Införandet av AI för att utföra arbetsuppgifter som hittills hanterats manuellt av offentligt anställda är dock något som verkar dela svenskarna – 30 procent ställer sig positiva och 36 procent negativa till utvecklingen.

- Kunskapen om AI är fortfarande relativt låg. De allra flesta känner inte till att tekniken redan används för att analysera stora mängder data och forma förebyggande insatser inom till exempel vård och omsorg. Samtidigt har diskussionen om AI till stor del kretsat kring jobb som försvinner, när vi istället borde fokusera mer på hur tekniken kan hjälpa oss att vässa välfärden. Här behöver näringsliv, akademi och myndigheter samverka för att tydligare förklara hur AI kan komplettera våra mänskliga förmågor i syfte att skapa ett smartare samhälle med bättre tjänster för medborgarna, säger Dr. Christian Guttmann, AI-forskare och globalt ansvarig för AI-utveckling och innovation på Tieto.

Dataskydd allt viktigare – men de flesta ännu ovetande om stärkta rättigheter

Den 25 maj 2018 träder den nya dataskyddsförordningen GDPR i kraft inom EU, vilket ger medborgarna stärkta rättigheter och utökad kontroll över sina personuppgifter. För många är hanteringen en angelägen fråga – 7 av 10 ser det som viktigt att veta vilken information som finns lagrad om dem och hur datan används. Men bara 4 av 10 är trygga med myndigheternas datahantering, och nästan 8 av 10 känner inte till innebörden av den nya förordningen.

- För verksamheter som jobbat hårt med att möta de nya kraven kan GDPR börja kännas lite uttjatat. Men att den absoluta majoriteten av medborgarna fortfarande inte är insatt i hur deras rättigheter stärks pekar på ett informationsgap som bör tas på allvar. De organisationer som lyckas utveckla den digitala upplevelsen genom att erbjuda användarna enkla sätt att få tillgång till sin personliga data kommer att vinna kraftigt i förtroende, säger Maria Nordgren, chef inom IT-säkerhetstjänster på Tieto.

Digital vårdkonsultation välkomnas – men varannan tvekar kring mer automatiserade diagnoser

Nya digitala tjänster för hjälp och rådgivning av exempelvis läkare på distans har också blivit ett allt vanligare inslag i svenskarnas vardag. Hälften ser denna utveckling som positiv, men bara 1 av 10 har än så länge använt sig av möjligheten. När det gäller nyttjande av AI för att ställa diagnoser är skepsisen större – varannan ser negativt på ökad automatisering i sammanhanget.

- Vi ser att viljan att använda digital teknik är större än tillgången på tjänster, oavsett om det gäller konsultation, automatiserade diagnoser eller digital vård i hemmet. För att det ska ske en snabbare utveckling på området gäller att vårdgivarsidan ser nyttan med de nya teknikerna och har rätt drivkrafter för att införa dessa. Behovet från medborgarna kommer att bli än tydligare och driva på denna förändring, säger Johan Höglund, Nordenchef för hälsa och välfärd på Tieto.

De allra flesta ser även stor förbättringspotential i kommunernas dialog med invånarna. Bara 3 av 10 anser att det är lätt att interagera digitalt med sin kommun.