Därför rensar vi (inte) i våra garderober

Svenskarnas garderober dignar av oanvända kläder, ändå rensar vi dem inte. För att ta reda på varför svenskarnas garderober är så inaktiva initierade Sveriges största kedja för second hand och landets första beteendebyrå, Beteendelabbet, pilotprojektet Re:Use. Nu är pilotprojektet avslutat och resultatet har sammanställts.

9 av 10 svenskar har kläder i garderoben som de inte använder och 3 av 5 säger sig äga för mycket kläder. Trots det rensar 6 av 10 sin garderob en gång om året eller ännu mer sällan, visar Myrornas färska undersökning ”Så använder svenskarna”.

Hur vi förhåller oss till våra garderober handlar till stor del om vilka vanor vi har. Hur mycket nytt köper vi, hur rensar vi, hur organiserar vi dem. Oavsett vad, så ligger stor del av plaggen i vår garderob oanvända. I utvärderingen av Re:Use visade sig tre faktorer vara avgörande för att få fler att aktivera sina garderober:

– I projektet jobbade vi med återkommande påminnelser som påminde att det var dags att rensa, och vi satte tydliga deadlines. Det fick deltagarna att agera! Att de utrensade kläderna blev upphämtade utanför dörren var ytterligare en aspekt som fick fler att rensa mer. Med andra ord var det inte det fysiska datummärkningssystemet som triggade till en förändring. Märkningen var ett sätt att väcka deltagarna, men det var snarare förhållningssättet – att hela tiden ha fokus på att använda sina kläder, som motiverade dem att ändra sitt beteende, säger Nina Adler på Myrorna.

Till projektet togs det alltså fram ett märksystem för garderoben, i form av ett fysiskt Re:Use Kit. Med hjälp av märkningarna kunde deltagarna ta reda på vilka kläder de faktiskt använde, och vilka som låg oanvända. De oanvända kläderna rensades sedan ut och skänktes till Myrorna. Deltagarna fick två påsar att rensa i. En som gick till återanvändning och en till återvinning. Ett tydliggörande som fick stor uppskattning bland deltagarna.

I instruktionerna till deltagarna fanns formuleringen: "Om du inte har använt ett plagg på ett år, ska det skänkas.” Ett perspektiv som många av dem återkom till i de efterföljande intervjuerna.

– Nu har vi börjat utforska vad som kan få fler att rensa oftare. Vi har lärt oss att alla organiserar sin garderob på sitt egna, unika sätt. Därför fungerar inte en och samma lösning för alla. Men vi ser tydligt att vi har ett viktigt uppdrag i att förenkla för folk att rensa oftare. Vi behöver helt enkelt göra det lätt att göra rätt, så kallad nudging. Nu är vi sugna på att ta våra insikter vidare och göra en Re:Use 2.0, säger Ida Lemoine, Beteendelabbet.


Insikter i projektet:
•Gör det lätt att göra rätt - Att förenkla inlämningen gör att fler vill skänka mer. Det är viktigt med tillgängliga alternativ, så som textilinsamling i direkt anslutning till hemmet och upphämtning utanför dörren.
•Gör det tidsbestämt - När man rensar är en fråga om timing. Faktum är att det är cykliskt över året. Vissa månader rensas det inte alls, medan det till exempel under Kristihimmelfärds rensas friskt i de svenska hemmen. Därför behöver organisationer som Myrorna möta kunderna när behovet är som störst och hjälpa till att påminna och sätta upp deadlines.
•Tydliggör - Många är osäkra på vad de faktiskt kan skänka. Att tydliggöra vad som är återvinning, kontra återanvändning, kan få fler att skänka mer.
•Hjälp till med påminnelser – Att arbeta med kontinuerliga påminnelser kan få fler att aktivera sina hem och garderober.
•Instruera bättre - Att hjälpa givaren med tydlig ram för givandet, till exempel efterlysa skridskor inför vintern eller kepsar i sommartider, kan öka givandet.