Blått ljus: både bra och dåligt

Hur mycket blått ljus behöver vi? Och hur och när bör vi skydda oss mot det?

Det pågår en debatt om fördelarna och de eventuellt skadliga nackdelarna med blått ljus. Å ena sidan kan blått ljus bidra till att lindra vinterdepressioner och sömnproblem. Å andra sidan kan blått ljus ge kroniska skador på det mänskliga ögat. Vad är det då med blått ljus? Och vad har ändrats när det gäller det artificiella ljus vi möts av varje dag? Varför behöver vår kropp de biologiska effekterna av denna våglängd? Nu går vi till botten med vad som är bra och dåligt med blått ljus.

Det synliga spektrat – vad är blått ljus?

Ljuset som når och kommer in i människans öga är uppdelat i synligt ljus, med våglängder på mellan 380 och 780 nm, och osynligt ljus, som omfattar ljus i det ultravioletta området (UV) och det infraröda området (IR).

Sedan länge vet experterna att UV-strålning kan skada biologisk vävnad, till exempel hud och ögon. De flesta brukar skydda sig på lämpligt sätt med till exempel solkräm eller solglasögon. Även blåviolett ljus kan orsaka skador, framför allt på ögonen. Blåviolett ljus har visserligen mindre energi än ultraviolett ljus, men passerar i princip ofiltrerat genom ögat och fram till näthinnan. Ultraviolett ljus å sin sida absorberas nästan helt av ögats främre del och mindre än 5 % av det når ända till näthinnan.

Den blå andelen i ljus på mellan 380 och 500 nm kallas även synligt högenergiljus (HEV-ljus). Blåvioletta våglängder på mellan 380 och 440 nm anses vara särskilt kritiska och bedöms vara en av de möjliga orsakerna till fotoretinit, som bland annat är skador på näthinnan orsakade av infallande synligt högenergiljus.

Fördelar med blått ljus

Ljus hjälper oss inte bara att se utan påverkar vårt allmänna välbefinnande och är samtidigt ett viktigt sätt att reglera vår biologiska rytm. Ljuset påverkar om vi är vakna eller sover, om vi är fokuserade och produktiva samt om vi känner oss friska och fyllda av energi.

Ljusets biologiska effekt på vår kropp har bevisats i olika vetenskapliga studier. Ultraviolett ljus påverkar till exempel produktionen av vitaminer. Ljus och i synnerhet blått ljus påverkar vår hormonbalans. Hormonerna i vår kropp reglerar hur vi känner oss och vår sömn-/vakencykel. I dagsljus är andelen blått ljus relativt hög, men betydligt lägre på kvällen.

När det är ljust ute frisätter kroppen serotonin, även känt som “lyckohormonet” och kortisol, som är ett stresshormon. Båda dessa hormoner gör att vi känner oss vakna och aktiva. Melatonin anses dock vara ett sömnhormon som gör att vi känner oss trötta och sover gott när det är mörkt ute.

Ljus, och då framför allt blått ljus som når näthinnan, påverkar också vårt allmänna välbefinnande. Därför används ofta ljusterapi för att behandla vinterdepression och sömnsvårigheter. Precis som så ofta gäller dock även här regeln “lagom är bäst”. Att exponeras för alltför mycket ljus innebär också risker och kan till och med vara skadligt.

Skadliga effekter med blått ljus

För mycket ljus inom de ultravioletta och blå-violetta banden kan skada det mänskliga ögat. Det kan leda till smärtsamma inflammationer i bindehinnan och hornhinnan eller orsaka skador på ögats lins (t.ex. i form av Cataract) och framför allt på näthinnan (makuladegeneration).

Det är därför som det är så viktigt att använda solglasögon med 100 % UV-skydd vid starkt solsken – särskilt där mycket ljus reflekteras, som t.ex. vid skidåkning eller segling.

Vår moderna värld: ljuskällor med en hög andel blått ljus

Ljusemitterande dioder (LED) och xenonljus, lågenergilampor och elektromagnetisk strålning från skärmar – alla dessa “nya ljuskällor” är utformade för att göra våra liv enklare och bättre men innehåller samtidigt en högre andel blått ljus än traditionella glödlampor. Skillnaderna i ljusets spektrala sammansättning innebär att vi nu utsätts för avsevärt mycket mer blått ljus än tidigare. Kan detta ha negativa följder för vår syn?

Ofärgade glasögonglas med blåljusfilter

Självklart behövs inget UV-skydd på ett par vanliga glasögon om vi huvudsakligen bär dem inomhus. Men det går att beställa ofärgade glas med blåljusfilter, till exempel ZEISS DuraVision® Blue Protect. Men varför det?

Blåljusstrålning från ljuskällor eller skärmar kan ge irriterade eller trötta ögon hos vissa. Ett blåfilter kan ge ett skarpare seende: de olika våglängderna i det synliga ljuset bryts på lite olika sätt av hornhinnan och linsen och alla når därför inte samma fokuspunkt på näthinnan. Vissa känner till fenomenet – till exempel genom att det är enklare att se rött tydligt på avstånd och blått på nära håll, eller hur informationstexter med röda, gröna och blå linjer tröttar ut ögat mer och är svårare att fokusera på än linjer i samma eller liknande färger.

En del känner att ljuskällor med en hög andel blått ljus gör dem mer rastlösa på kvällen. När vi sitter i ett mörkt rum eller utomhus på kvällen eller natten växlar våra ögon till ett annat synsätt. Vid svagt ljus växlar det mänskliga ögat från att vara känsligt för grönt till det blå högenergispektrat. Detta innebär att vi uppfattar blått ljus mer intensivt, vilket kan kännas som att vi blir mer bländade. De flesta bilförare som någon gång har blivit bländade av ett mötande fordon – särskilt ett med moderna xenon- eller LED-strålkastare – känner till effekten. Glasögon med blåljusfilter kan ge en ökad synkomfort i dessa situationer..

 

2 reaktioner till “Blått ljus: både bra och dåligt

Kommentarer inaktiverade.

På Edaportalen använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Ok, jag fattar!