Bensinen och gasen flödar och CO2-utsläppen ökar

Vår familj kom just hem från att ha hälsat på släktingar och vänner i USA över jul- och nyårshelgerna. Vi hyrde bil några dagar, eftersom det är enda sättet att ta sig fram i de delar av USA där vi vistas. På vägen mellan Kansas City och Lawrence i Kansas stannade vi till vid en bensinmack i den lilla orten Linwood. Oblyad bensin kostade 1,85 dollar/gallon.

Eftersom en dollar med dagens kurs är 8,92 svenska kronor och en gallon är 3,785 liter, innebär det att bensinen i kostade 4,36 kronor per liter. Det är billigt att fylla tanken. I Sverige kostade 95-oktanig bensin vid samma tidpunkt 14,34 kr/liter, dvs 3,29 gånger så mycket. Sedan dess har det svenska bensinpriset stigit med 20 öre.

När amerikaner intervjuas om klimatfrågan och vad de själva gör är det vanlig med svar av typer ”jag återvinner så mycket jag kan” eller ”vi köper mycket ekologiskt”, men ingen säger att de låter bilen stå, eller ens kör mindre, eller att de bytt till biodrivmedel. Och ingen nämner hur de värmer huset; kanske säger de istället något om att täta fönstren eller att köpa lågenergilampor. Man skrapar lite på ytan, men gör inget som har genomgripande effekt.

Ett par kvarter från där vi höll till hittade jag en lång rad gasmätare utanför en huslänga, en för varje lägenhet. En påminnelse om att alla hus här värms med gas, fossil gas. Man får vara tacksam för att mätningen sker individuellt för husen. Det ger åtminstone en viss stimulans för att spara energi. Men priset är lågt, och gasen är obeskattad, och finns nu i överflöd på grund av frackningen.

Ingen känner till begreppet fjärrvärme, och allt avfall läggs på tipp. Jag såg förresten en tidningsartikel där man föreslog mindre användning av julklappspapper ”för att minska mängden papper som behöver gå till soptippen”. Snacka om radikal klimatpolitik! Miljöorganisationerna motarbetar förstås avfallsförbränning och därmed också möjligheten att ta vara på energin i avfallet.

I Kansas City, lika stort som Stockholm, finns en enda kort spårvagnslinje, ingen tunnelbana, inga pendeltåg, och ett fåtal busslinjer med glesa tidtabeller.

Alla kör alltså bil, och bensinen är rekordbillig. Den federala bensinskatten har inte höjts sedan 1993; genomsnittsskatten är 31 cent/gallon. I stort sett alla hus värms med fossil gas. Alla flyger förstås, om det är för långt för att ta motorvägen. Flyget är en nödvändighet i ett land som USA med stora avstånd.

USA:s koldioxidutsläpp ligger på 16,2 ton CO2 per person och år. Det visar Global Carbon Projects senaste siffror från i november. Det svenska utsläppet av växthusgaser ligger på cirka 5,2 ton per person, enligt Naturvårdsverkets senaste siffror (också från november). Men det inkluderar även andra växthusgaser, som metan och lustgas. Koldioxidutsläppet ligger på 4,2 ton per person. Medelvärdet för EU är 7 ton per person och det globala genomsnittet ligger på 4,8 ton.

De svenska koldioxidutsläppen sjunker år för år. Någon gång under de senaste åren har Sveriges utsläpper per capita sjunkit så mycket att det hamnat under det globala medelutsläppet. Denna positiva nyhet har ingen noterat, vare sig i svenska media eller hos våra myndigheter.

Obs! De här siffrorna gäller bara bruttoutsläpp av koldioxid från förbränning och cement. Inbindning av koldioxid genom aktivt skogsbruk har inte räknats av. Om den siffran inkluderas ligger Sverige på 0 ton per person (utsläppen av koldioxid i Sverige var 42 miljoner ton 2017, och upptaget i skog var 43 miljoner ton). Å andra sidan har man inte heller räknat in utsläpp som sker i andra länder för att producera de varor vi konsumerar eller de besparingar som görs i andra länder genom att vi exporterar klimatsmarta produkter som trä och papper.

Också det amerikanska medelutsläppet av koldioxid har minskat under senare år. För 15 år sedan låg det på drygt 20 ton/person. Minskningen har skett främst genom övergång från kol till naturgas i elproduktionen. En annan viktig faktor har varit de skärpta kraven på bränsleåtgång i nya bilar. Också satsningen på etanol har haft betydelse. Men i grunden har det inte skett några stora strukturella förändringar i det amerikanska samhället. Det mesta fortsätter enligt principen ”business as usual”, dvs energislöseri i kombination med fossila bränslen.

Den stora omställningen som måste komma i USA om klimatfrågan ska kunna klaras globalt låter alltså vänta på sig. Och just nu går utvecklingen åt fel håll. Häromdagen kom nya siffror som visar att utsläppen av koldioxid i USA ökade med 3,4 % 2018. Det är en chockerande siffra om man jämför med den nedåtgående trend som USA:s utsläpp haft sedan 2005, och jämfört med vad som borde ske för att klara de åtaganden som gjordes i samband med Parisavtalet – minus 2,6 % per år.

Chockerande, men inte förvånande med tanke på vem som sitter och styr i Vita huset. New York Times hade den 27 december en specialbilaga där man listade alla de åtgärder som genomförts av Trump-regeringen inom energi- och miljöpolitiken, totalt 78 punkter som alla har negativa effekter för klimatpolitik och miljöskydd. Det är en skrämmande sammanställning som visar att fossilindustrins kortsiktiga intressen styr politiken. Donald Trumps avhopp från Parisavtalet motsvaras på hemmaplan av en politik som stimulerar nyexploatering av olja och gas på federal mark, i havsområden och nationalparker som hittills varit skyddade, och tar bort miljörestriktioner, t ex för metanutsläpp vid frackning. Kolindustrin hålls under armarna och den amerikanska staten stöttar aktivt exporten av fossila bränslen. Åtgärder för effektivisering av bilparken skjuts på framtiden. Listan är mycket lång.

Förutom alla dessa åtgärder har Donald Trump tillsatt fossilindustrins representanter eller lobbyister på alla viktiga poster.

När vi kommer hem till Sverige handlar klimatdebatten fortfarande om kött, flygresor och elbilar. I Svenska Dagbladets näringslivsdel läser vi om kraftiga ökningar av de norska oljeinvesteringarna. De beräknas bli 184,5 miljarder NOK i år, 25 miljarder mer än man räknade med i november, och 182,5 miljarder NOK 2020. På en femårsperiod investeras över 800 miljarder, räknat i svenska kronor, i den norska oljeutvinningen, och produktionen ökar. Inte ett ord om vad detta har för implikationer för klimatet.

Norge är inte sämre än Trumps USA när det gäller att plocka upp fossilt kol ur berggrunden och därmed öka klimatbelastningen. Allt fossilt som utvinns omvandlas ju till fossil koldioxid som ökar halten i atmosfären.

De svenska klimat- och miljöaktivisterna borde flytta sitt fokus från diverse detaljfrågor kring svensk konsumtion till att påverka länder som USA och Norge att ändra sin fossilbränslepolitik. Demonstrera hellre utanför de amerikanska och norska ambassaderna än utanför Riksdagen. De båda ambassaderna ligger vägg i vägg i Diplomatstaden i Stockholm, på Dag Hammarskölds väg 31 och Skarpögatan 4, vilket underlättar demonstrerandet.

/Kjell Andersson, Kommunikationschef på svebio

På Edaportalen använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Ok, jag fattar!