Att tala svenska i amerikasvenska dialektintervjuer

Hur agerar intervjuare och intervjuade amerikasvenskar gemensamt för att samtala på svenska? Det visar en avhandling vid Göteborgs universitet.

Henrietta Adamsson Eryd har i sin avhandling studerat intervjuer med svensktalande personer i USA. Intervjuerna är insamlade inom forskningsprojektet Svenskan i Amerika och i avhandlingen undersöker hon hur intervjuare och de intervjuade agerar i förhållande till att tala svenska.

Inspelningar med svensktalande personer i USA har tidigare undersökts av flera forskare. Dessa tidigare studier har till största del haft ett grammatiskt perspektiv och fokuserat på den svenska varietet informanterna talar. Att, som i denna studie, undersöka själva situationen, det mellanmänskliga mötet, och hur deltagarna agerar i att gemensamt genomföra intervjuerna, tillför ett nytt perspektiv till tidigare forskning.

Intervjuare och informanter möts utifrån att intervjuarna är forskare som vill träffa svensktalande i USA. Studien visar hur intervjuerna är uppbyggda och hur deltagarna förhåller sig till intervjuernas olika delar. Den visar också hur intervjuare och de intervjuade utifrån sina olika roller i samtalen agerar i målet att tala svenska med varandra.

– Intervjuarna agerar till största del utifrån att informanterna ska få tala så mycket som möjligt. De stöttar informanterna men ger hellre uppmuntran än direkt hjälp med ord till exempel. Informanterna kommenterar sitt språk och arbetar för att hitta ord på svenska men använder också engelska ord utan att markera det. Just skillnaden mellan att markera att ett engelskt ord eller uttryck används och att inte uppmärksamma att engelska används är viktig för studiens resultat, säger Henrietta Adamsson Eryd.

Studien visar bland annat att deltagarna gör skillnad på språkval inom och utanför intervjuernas olika delar. När man till exempel kommenterar något som sker i rummet kan det göras på engelska utan att det uppmärksammas av någon av samtalsdeltagarna. Inom intervjun kan deltagarna däremot markera att ett språkbyte sker. Den första delen av avhandlingens titel ”See there I’m stuck now!” är ett exempel på hur en informant kommenterar att han har använt ett engelskt ord. Genom sin metakommentar om att ha fastnat visar han att han orienterar sig mot att tala svenska.

Med sin avhandling hoppas Adamsson Eryd bidra till en fördjupad bild av själva intervjusituationen och deltagarnas agerande inför en mer eller mindre uttalad anledning till mötet mellan intervjuare och informant. Hon vill också belysa hur deltagare kommenterar sitt eget språk och den egna språkproduktionen, och det metaperspektiv som det ger.

– Något som visade sig under arbetets gång är hur den amerikasvenska historien lyser igenom trots att studien fokuserar på situationen och samtalen snarare än historisk bakgrund och språklig varietet. Amerikasvenska ord som används på ett självklart sätt av några informanter ger en av dessa historiska glimtar.

Att tala svenska är alltså ett mål i intervjuerna även om det inte alltid uttrycks explicit. Trots detta visar studien att både intervjuare och informanter agerar för att genomföra samtalen på svenska. Ironiskt nog är det när någon inte talar svenska och uppmärksammar att det sker, som det blir extra tydligt att det för deltagarna hör till intervjuerna att tala svenska.

Avhandlingen “See there I’m stuck now!” Samtalsdeltagares orientering mot att tala svenska i amerikasvenska dialektintervjuer försvaras vid en disputation den 3 maj, klockan 13.15 i sal T302, Olof Wijksgatan 6 i Göteborg.

Länk till avhandlingen: http://hdl.handle.net/2077/59114

På Edaportalen använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Ok, jag fattar!