Allt fler svenskar fast i långa sjukskrivningar

Mellan år 2013 och 2017 blev antalet svenskar som var sjukskrivna i två år eller längre fyra gånger fler, sett till pågående sjukfall i slutet av december respektive år. Det visar färsk statistik från Försäkringskassan som det digitala hälsoföretaget Yogobe har sammanställt.

– Ohälsa och långa sjukskrivningar påverkar såväl individens fysiska och själsliga välmående som samhällsekonomin negativt. Därför måste den här oroväckande utvecklingen vändas, säger Peter Munteanu, vd för Yogobe.

Nya siffror från Försäkringskassan visar att antalet svenskar som var sjukskrivna i två år eller längre blev fyra gånger fler under den senaste femårsperioden. År 2013 var 10 700 av de pågående sjukfallen i december längre än två år. Fem år senare, 2017, hade antalet stigit till 41 100 samma månad.

En förklaring är att den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen togs bort den 1 februari 2016. Det innebär att en person sedan dess kan vara sjukskriven med sjukpenning längre än två och ett halvt år, där den tidigare gränsen gick.

Av Försäkringskassans siffror framgår också att de pågående sjukfallen mellan ett och två år samt 180 och 364 dagar har minskat med 15 respektive 20 procent mellan 2013 och 2017, under december. Men enligt myndigheten beror det främst på skärpt handläggning: fler avslag på initiala ansökningar om sjukpenning samt att de bedömningar som ska ske vid rehabiliteringskedjans tidsgränser både görs i tid och i större omfattning.

Samtidigt uppger 36 procent av de tillfrågade i Folkhälsomyndighetens senaste nationella enkät (2016) att de har någon långvarig sjukdom eller långvariga besvär med hälsan. I myndighetens årsrapport för 2018 konstateras dessutom att förutsättningarna för en god hälsa skiljer sig åt mellan olika grupper i samhället och att skillnaderna mellan personer med olika utbildningsnivå ökar. Ojämlikheten i hälsa visar sig bland annat i medellivslängd, stillasittande fritid, daglig rökning och fetma.

– En förbättrad folkhälsa kräver att de förebyggande och rehabiliterande insatserna blir mer effektiva, tillgängliga och anpassade till individen. Dagens digitala verktyg för friskvård kan ge fler redskap för hållbar fysisk och mental hälsa. De är pedagogiska och kan användas av alla. Därför kan de på sikt bidra till att minska sjukfrånvaron, säger Peter Munteanu.

För mer information, kontakta gärna:
Peter Munteanu, vd för Yogobe, peter@yogobe.com, 070-940 06 02

Fakta: Fysisk aktivitet och hälsa

  • Fysisk aktivitet minskar risken för hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, fetma, psykisk ohälsa och cancer.
  • Efter högt blodtryck, användning av tobak och högt blodsocker är fysisk inaktivitet den största globala riskfaktorn för en för tidig död.
  • Barn mellan 5 och 17 år bör vara fysiskt aktiva på en medel- till högintensiv nivå minst 60 minuter per dag.
  • Vuxna mellan 18-64 år bör ägna sig åt fysisk aktivitet på en medelintensiv nivå minst 150 minuter i veckan eller minst 75 minuter på en högintensiv nivå. Aktiviteten bör spridas ut över flera dagar i veckan och utföras i pass om minst 10 minuter.
  • För äldre utan specifika hälsoproblem (hjärtsjukdom och diabetes) är riskerna med fysisk inaktivitet större, inte minst när det gäller funktionell förmåga, kognitiv funktion och fallrisken.

Källor: Folkhälsomyndigheten och WHO.