Allt färre sparar till semestern

Allt färre finansierar semestern med sparade pengar. Det visar en färsk undersökning från Nordea. ”Trenden är bekymmersam”, säger Nordeas privatekonom Ingela Gabrielsson.

2015 finansierade 70 procent semestern med sparade pengar, men andelen har sjunkit sedan dess och är nu nere på 58 procent. Samtidigt är det en av tio som inte vet hur semestern ska bekostas.

– Trenden är bekymmersam och kan fresta till att istället ta ett snabblån för att täcka upp. Gör en budget, så att du inte gör av med för mycket pengar eller fastnar i lånefällan, säger Ingela Gabrielsson.

Hälften uppger att lönen är finansieringskällan till semestern, och 15 procent använder skatteåterbäringen. Kredit och lån är det väldigt få som säger sig använda.

– Det kan finnas ett mörkertal – att fler faktiskt använder kredit och lån än som uppger det eftersom det är lite skambelagt.

Semestern beräknas i snitt kosta 17.510 kronor enligt undersökningen, något mindre jämfört med förra året. Här finns stora regionala skillnader. Stockholmarna spenderar i snitt 20.000 kronor medan norrlänningarna – varav en hög andel drömmer om att bara vara hemma på semestern – lägger knappt 14.000 kronor.

– I Norrland har man närmare naturen, vilket också är gratis, säger Ingela Gabrielsson.

Flygskatten och den svaga kronan påverkar inte våra resplaner visar undersökningen. En av fem känner inte till den nya flygskatten.

– Det är viktigt att hålla reda på nya skatter även om de var för sig verkar harmlösa. För resor utanför Europa är flygskatten som mest 400 kronor per biljett.

Drygt sex av tio räknar med att kunna koppla bort jobbet helt under semestern.

– Det är väldigt positivt, men också mycket förvånande. Man kan fråga sig om vår ständiga uppkoppling i det digitaliserade samhället är en myt, eller om vi bara hoppas kunna koppla av men sedan inte lyckas, säger Ingela Gabrielsson.

Drömdestinationen för en av fem är hängmattan. Att vara aktiv och till exempel vandra, cykla, segla är det fler höginkomsttagare än låginkomsttagare som drömmer om. 

– Att vara aktiv kostar med all utrustning som ofta behövs och därmed blir det mer lättillgängligt för dem som tjänar mer.

Hela 30 procent drömmer om ett fritidshus utomlands. Ett fritidshus i Sverige lockar en tredjedel av Stockholmarna, men betydligt färre i exempelvis Skåne.

– Det gäller att räkna på hur många veckor per år man faktiskt utnyttjar ett fritidshus, eftersom det kostar att äga under hela året, säger Ingela Gabrielsson. 

På Edaportalen använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Ok, jag fattar!