10 frågor om midsommar till experten

Foto: Karl Heinz Hernried, Nordiska museet

Varför dansar vi runt en lövad stång, hoppar över gärdsgårdar och leker lustiga små grodor? Jonas Engman, arkivchef och etnolog på Nordiska museet ger svar på allt du vill veta om den populära och mytomspunna traditionen. Gläns med dina kunskaper över sillen och färskpotatisen! 

Vad är det vi firar?
–Ser vi till Europa i övrigt, så är midsommar en del av firandet av övergången mellan vår och sommar, då människor sådde och hoppades på god växt. Midsommarfirandet går tillbaka till Johannes Döparens dag 24 juni och den tid när vi var katolska, före 1500-talet. Den kopplingen märks i Danmark och Norge, där dagen kallas S:t Hans dag. Midsommarfirandet kom till oss från Tyskland, antagligen i samband med att vi kristnades. Men i Sverige har vi sen länge kopplat loss den religiösa innebörden.

Varför är midsommar en så populär tradition?
–Bland annat infaller midsommar när sommarledigheterna börjar, det är en förklaring. Det finns en för en del ett nationalromantiskt skimmer eller en nostalgisk idé om något gammaldags svenskt över midsommarafton, som gör att den ibland föreslås som alternativ till nationaldagen. En del av populariteten finns också i firandets koppling till landsbygden. Vi flyttade därifrån under 1900-talet, men behöll släkt och nätverk där tills för några decennier sedan. Nu har vi sommarhus. Och sen kopplas förstås våra högtidsmaträtter till midsommar: sill, potatis, köttbullar, jordgubbar med grädde.

Hur länge har vi firat midsommar och hur har firandet förändrats?
–Midsommarfirande fanns i bondesamhället, med det menar vi tidig medeltid, före 1500-talet. Men vi vet ganska lite om det tidigaste firandet. I äldre kristen tid vimlade det av helgondagar, så antagligen var Johannes Döparens dag en av många religiösa dagar, som gissningsvis inte firades så särskilt. I det protestantiska bondesamhället, efter 1500-talets början, förknippades midsommaraftonens natt främst med magiska krafter.

–Dagens sätt att fira på är modernt, ungefär från mitten av 1800-talet. Då lanserade den tidens medelklass ett firande med dans kring en midsommarstång i form av ett lövat kors. Innan dess var det vanligen fråga om en lövad stång, ibland med ringar runt stammen. Danser fanns kanske, men det är mer tveksamt. Men de första beläggen på midsommarfirande är i alla fall från 1500-talet, även om det troligtvis dök upp efter att vi kristnades.

–Fram till 1952 var midsommaraftonens fasta datum den 23 juni, men för att passa bättre in i arbetsveckan bestämdes 1953 att midsommaraftonen alltid skulle ligga på en fredag mellan 20 och 26 juni.

Hur ser det ut i övriga Norden?
–I Norge och Danmark firas S:t Hans med lekar och sång och med att tända bål, något som vi tidigare sett i Västsverige. I svensktalande delar av Finland firas Juhunnus under tre dagar med bastu, midsommardans och midsommarbål. Förutom det är de övriga nordiska ländernas midsommarfirande mer blygsamt i jämförelse med det svenska firandet. Och inlagd sill och köttbullar är inte direkt festmat på annat håll än i Sverige.

Och i Europa då?
–I Tyskland firades och firas i viss utsträckning fortfarande Johannes Döparens dag, som kallas Johannistag med eldar och festligheter, men inte som i Sverige. Majstänger reser tyskarna i samband med Valborg. I övriga Europa firas dagen begränsat eller inte alls.

Midsommarstången eller majstången – var kommer den ifrån?
–Midsommarstången kom sannolikt till Sverige från Tyskland under medeltiden. Kransar och tvärslå dök upp under början av 1800-talet på lantgodsen och de högre stånden. Tvärslån som bildar ett kors och kransarna kriing stammengör att det dyker upp tolkningar om religiösa innebörder, för att inte tala om att midsommarstången skulle vara en fallossymbol med tanke på kransarna runt stammen. Det är ett önsketänkande hos en del som är rena påhitten. Forskningsmässigt finns det inga som helst belägg för att människor associerat midsommarstången med en fallos. Däremot förknippar vi i vår tid gärna midsommar och midsommarnatten med romantik och kanske till och med erotik – men det är en helt annan historia!

–Majstång är en benämning som var vanlig fram till 1970- och 1980-talen. Att ”maja” betyder att pryda, löva och syftar på att midsommarstången kläds med skir grönska för att uttrycka sitt hopp om en god sådd och skörd. Det har inget med maj månad att göra.

Var kommer dans, lekar och små grodor in i bilden?
–Dans kring midsommarstången har nog förekommit i alla fall sedan 1800-talet. Men dansen med sånger tog fart under 1920-talet. Då gavs det ut sångböcker med melodier och texter som kopplades till högtider. En var Små grodorna, som tycks gå tillbaka på en nidvisa som brittiska soldater sjöng om sina franska fiender under Napoleonkrigen. Innan dess var det en fransk melodi som troligen fanns i varianter i flera delar av Europa. I Sverige förknippades den alltså senare med midsommar, då vi i dansen leker grodor. Att byta skepnad från människa till djur är ett grundtema i ritualer både historiskt och globalt. Då blir det en sorts maskerad – och det blir skojigt!

När börjar vi äta sill, färskpotatis och jordgubbar?
–Färskpotatisen är sen, den börjar dyka upp på välbemedlade bord under 1900-talets början. För de allra flesta var nypotatis ett fruktansvärt slöseri med knappa resurser, eftersom man äter en gröda innan den blivit fullvuxen. Sådana marginaler var det ytterst få som hade ända in under efterkrigstiden.

–Jordgubben är sen även den, den fanns inte på åkrarna förrän under 1900-talets mitt. I bondesamhället då nästan alla var urfattiga skulle det ha varit rena självmordet att välja att odla jordgubbar på den lilla mark man hade!

–Sillens historia är lite annorlunda, eftersom sill var vanlig och lättåtkomlig, i alla fall för dem som levde längs kuster. Om man hade tillgång till salt, saltades den för hållbarhet eller så surjästes ¨den till surströmming som vi lärde oss av tyskarna under Hansa-tiden. Att lägga in sill i ättikslag med socker är mycket sent, det blev vanligare under 1900-talet. Fram till i slutet av 1800-talet var det bara hos den pyttelilla klick vi kallar högre stånd som socker förekom. De flesta invånare hade aldrig ens sett socker, än mindre smakat.

Hur kommer det sig att vi talar om sju blommor under huvudkudden?
–I det protestantiska bondesamhället förknippades midsommarnatten med magiska krafter. Det finns mängder av varianter på hur man trodde sig kunna använda nattens magi och sia om framtiden. Man ska vara klar över att det handlade om mycket konkreta frågor som speglar den tidens vardagliga levnadsvillkor, som oftast var mycket svåra: en tillkommande, skörd, hälsa. Det var absolut inte frågan om att gudar skulle nedstiga eller stora rikedomar.

–Att rulla sig naken i daggen i gryningen på midsommardagen kunde bota en från sjukdom. Att hoppa över sju gärdsgårdar gav hälsa, god skörd eller rikedom och sju blomster under kudden gjorde att man kunde få se sin tillkommande i drömmen. Oftast var det unga kvinnor som gjorde så, eftersom det var mycket viktigt för försörjningen för en kvinna att bli gift. Så midsommarfirandet handlade mest om magi, inte så mycket dans.

Ett talesätt säger att midsommarnatten inte är lång men sätter sju och sjuttio vaggor igång – hur blev midsommar kopplat till romantik och erotik?
–Den kopplingen går troligtvis tillbaka på önskan om att få se sin tillkommande. Det är framförallt i vår tid som vi odlat denna idé: midsommar och den ljusa midsommarnatten förknippas gärna med ungdom, erotik och romantik.

FAKTA
•Midsommar är vid sidan av julen den kanske viktigaste högtiden i Sverige. För många människor markerar den början på en period av ledighet. Historiskt sett går både midsommar och midsommarstången tillbaka på ett firande i norra Europa av vårens spirande växtlighet. I bondesamhället innebar midsommar en brytpunkt i arbetsåret, medan själva midsommarnatten ansågs vara full av magiska krafter och övernaturliga väsen.
•Midsommardagens ursprungliga funktion som kyrkohögtid är numera nästan obefintlig och var ägnad Johannes Döparen, vars kalenderdag infaller den 24 juni. Detta var den ursprungliga midsommardagen i Sverige. I Danmark och Norge ansluter namnet S:t Hans dag tydligare till de bibliska berättelserna.
•Den 23 juni var midsommaraftonens fasta datum fram till 1952. För att bättre passa in i arbetsveckan bestämdes 1953 att midsommaraftonen alltid skulle firas på en fredag och den är nu rörlig mellan 20 och 26 juni.