Norrmännen invaderade Eda skans

I helgen har ett militärhistoriskt ”event” arrangerats på Eda Skans. Runt om i Europa arrangeras årligen ett antal sådana här ”träffar”. Vid dessa möten återskapas tältläger, slag och liknande, antalet brukar vara ca 20-350 man. Huvudsyftet med träffen på Eda skans är att träffas och umgås inför vinterdvalan samt att finslipa på exercisen. Reglerna är stränga och inga moderna inslag tillåts i lägret, utan skall man nyttja moderna förpackningar och dylikt så skall de förvaras i tälten.  

En soldats utrustning skilde sig mycket beroende på om han var infanterist, kavallerist eller artillerist och vilket landskapsregemente han kom ifrån. Dessutom varierade det mellan graderna. Men det som en soldat skulle ha i klädväg var: Hatt, halsduk, skjorta, väst, rock, handskar, byxor, strumpor med spännen, skor eller stövlar. Till detta kom gehänget (bältet) i vilket man hade värja och bajonett. I Bandolären (läderväskan), hade musketeraren svartkrutspatroner gjorda av papper, flintstenar, blykulor, samt rensnålar till fänghålet. (Prislappen på en komplett utrustad musketerare ligger på ca 40.000 kr).

Man hade också en väska buren i rem tvärs över bröstet på vänster axel. Musköten bar man antingen på axeln eller i en rem på axeln. Detta kan man säga var grundutrustningen för en karolinsk soldat. Det fanns sedan en uppsjö av olika färger och utföranden på de olika klädesplaggen.

Arrangemanget
På fredagen dök de första ”soldaterna” upp på Eda skans och började iordningställa ett tältläger med tillhörande förrådsplats samt matplats. Sov över gjorde de flesta och med tanke på vädret var det nog ingen angenäm upplevelse (det var ordentligt vått inne på skansen på lördagsmorgonen). Lördagen bjöd på något bättre väder med regnet hängde över Eda skans hela förmiddagen.  

Vid elvatiden hade man samlats, svenskar och norrmän i sina tidsenliga uniformer och började med upplägget för ”slaget”. Men först måste lösplugg till musköterna laddas och delas ut. Efter någon timme var det hela klart och norrmännen marscherade ut ur skansen med sin fanbärare först, för att gå runt den och in igen över vallen på den östra sidan.

Slaget

Efter att den svenska styrkan hade mobiliserat anföll norrmännen! Först ut var artillerielden som snabbt besvarades av det svenska artilleriet och stundtals låg krutröken tämligen tätt över Eda skans. Det går åt en hel del krut då kanonerna kräver cirka ½ - 1 kg svartkrut vid varje avfyrande. Infanteriet gjorde sig också hörda med sina musköter. Såväl exercisen som laddningen av gevär och kanoner leddes med autentiska kommandon. På den svenska sidan leds Karolinera av Löjtnant Prytz, medan 1:a och 2.a roten leds av  Kapten Holmgren. Efter att slaget pågått ett tag så viftar den svenske befälhavaren, Löjtnant Alf Prytz med en vit flagga och soldaterna får en stunds vila medan den svenska och norske befälhavaren talar. Sen återupptas slaget med full kraft och när man inte hinner med att ladda om tas värjorna till och norrmännen jagas bort dom kommer dock tillbaka men kommer tillbaks och skjuter svenskarna i ryggen, men återigen jagas dom bort, för tillfället. Troligtvis kommer dom tillbaks nästa år igen och gör ett nytt försök!

Efter slaget marscherar både de svenska och norska soldaterna tillbaks till tältlägret för där har kvinnorna börjat förbereda maten!